Nu har jag fått mitt svar: "Nej, jag har inte det här" "Det har jag aldrig sagt" Det vill säga det gamla vanliga när det gäller nått man vill ha tillbaka. Men vad jag förväntar jag mig; att det ska vara lätt att bli kompis med någon som känner dig som sig själv nästintill bättre. Min lärare känner oss båda och i början av sommaren säger han endast: Det är du som får vara storsint. Han sa även at det kanske vore bra om jag fick pojkvän för då skulle det antaglien lösa sig självt. Storsint in my a** , jag är fortfarande tonåring jag får lov att vara helt idiotisk och bara tänka på mig själv. Och pojkvän, jag vet inte ens om jag vill ha en pojkvän. Det känns mest som om det tar en massa tid och kan lika bli att man mister kontakt med sina vänner för det ända man vill göra är umgås med den personen. Och om jag skulle vilja ha en pojkvän nu skulle jag behöva hitta någon som står ut med mig. Inte speciellt lätt. Kanske en boytoy, inte lika mycket problem. En pojkvän förväntar man sig att de ska komma ihåg vissa saker. Kommer man alltid att förvänta sig det eller kommer man sluta med det. Vissa saker kommer de ändå aldrig komma ihåg. Och de kommer komma ihåg de grejerna som vi hoppas de glömmer och de kommer även att få oss att betala det om och om igen!

Boytoy friendly :D