Nu sitter jag här, ännu en morgon, ännu en kopp thé. Vardagen kommer fortare än vad man tror. Känns verkligen som om jobbet har blivit vardagen nu. Går upp vid 8 duschar, äter frukost (i mån av ork), klär på sig och åker iväg. Rutinen har innfunit sig. Det är såhär man ska göra när man jobbar, få en rutin upprepa den de dagar du jobbar och längta till de dagar du är ledig. Det är höstlov nu, människor runt omkring har lov, är lediga och ska inte upp varje dag längre. Visst är det en del av mig som är avensjuk, men en annan del känner att de ska unna sig att vara riktigt lediga. Jobb och andra bekymmer kan komma sen. De lediga dagarna med kompisar är de dagar man kommer ihåg, de dagar som kan få en att skratta av lycka och gråta av tacksamhet. Rutiner är viktiga men de är lika viktiga att bryta när man är ledig..

<3