Ikväll har faktiskt varit lite lungare på pluggfronten än innan. Borde kanske ha varit ännu mer eftersom vi har prov imorgon men jag känner att överplugga är nästan värre att underplugga. Istället lyckades vi ha en liten diskution om drömmar. Jag är expert både på mardrömmar och dagdrömmar.
Om vi börjar med mardrömmarna så kan man säga att jag är väldigt speciell. Jag vaknar nämligen inte precis innan man slår i marken när man ramlar i drömmen jag slår i och ser sedan min kropp ligga livlös. Jag har "dödat" (alltså drömt medans de sov jämte mig) mina tre senaste pojkvänner. Det är helt sjukt. De som alltså har betytt mest för mig i hela mitt liv har jag alltså lyckas döda i mina drömmar. Jag har slitit huvudet av folk, jag har drömt att jag var fast på ett tåg som bara hade en vagn och körde över döda kroppar hela tiden. Verkligen helt sjukt jävla konstiga drömmar helt enkelt.
Dagdrömmar är något jag älskar. Finns det något bättre sätt att försöka reda ut sina tankar om allt och alla inne i sitt huvud när man ser sig själv prata med dem? Oftast så vet man ju hur de kommer reagera på speciella ord mm. Det känns liksom som en utredare i sin egen hjärna..
Det jag ville komma till är att vi diskuterade tänk om allt det man drömmer skulle bli verklighet. NEJ TACK! Visst vissa saker kanske skulle vara bra om det verkligen hände men jag skulle aldrig få för mig att döda någon. Allra minst någon som har betytt så mycket under en period utav mitt liv!

Ne dags att sova lite och kanske drömma lite mer. Dröm nu sött bara!
<3